brewster

Alla människor förtjänar ett epitet. Min barndomsvän AnnaLena åkte ner en snabbis från Stockholm till Göteborg förra veckan, och efter hennes jobbförpliktelser och shoppingturer hann vi träffas för en fika på Kronhuset och lite catching up. Hon berättade bland annat att vår gemensamma vän Sara hade varit med i ett makeover-reportage för kvinnor med väldigt stora behag. Vi förundrades båda- för oss hade hon alltid varit Sara med det stora håret, snarare än Sara med de stora boobiesarna. Det hade tydligen, ganska obemärkt för oss, skett en förändring. Vi funderade: har man dylika beteckningar på alla sina vänner, och behövs de uppdateras och revideras då och då?

Själv tänkte jag länge och väl på spårvagnen hem på jobbet vilket epitet jag själv skulle vilja ha. När jag kom hem låg en avi från posten på hallmattan, ytterligare en 12-tumssingel hade anlänt från USA. Inget speciellt med det kanske, men denna gång hade någon vänlig och väldigt klok människa skrivit på avin. "Vinyl är grymt!!!" Jag skulle vilja vara vinyl-Martin, iallafall fram tills någon som har betydligt mer vinyl än jag kommer in i bilden. Sedan är det bara att byta till något lämpligare. Det smakar bra i munnen just nu. Vinyl-Martin. Risken är bara att man inte får välja själv.