brewster

You all know the story: Radiotjänst i Kiruna har fått en aldrig tidigare sådad uppmärksamhet den här veckan; tre nytillträdda ministrar har inte betalat den lagstadgade avgiften och  har fått krypa till korset för att bekänna sina synder den här veckan. Och folk har kastat sten som aldrig förr. Ni vet alla vilket ramaskri det blivit vid fikabord och på insändarsidor runtom i Svea Rike- "Varför ska de slippa betala när resten av svenska folket gör det. Tror DE att de är förmer än OSS"? Men betalar verkligen svenska folket sina avgifter?

Jag har alltid fått massor av spott och spe för att jag laglydigt och plikttroget betalar min teveavgift- många jag känner  har struntat i det. Vad jag förstår har detta smitande inte varit grundat på ideologiska skäl eller för att personerna ifråga haft mindre pengar att röra sig med än jag. Det har istället varit jag som fått motivera mitt val att faktiskt betala licensen. Hur kan jag vara så dum- det är ju så förbannat lätt att slippa undan!

Jag är en tönt, och jag har nog alltid varit en tönt. Jag fuskade aldrig på skolans prov, jag tränger mig aldrig i köer och jag har alltid betalat mina räkningar. Jag är präktig, gudfruktig, rätt trist och, framförallt, en tönt. En tönt som inte vet sitt bästa och betalar sin teveavgift. Visst jag diggar SVT och public service-tanken också, men framför allt betalar jag för att jag inte vet bättre.

Men nu har töntarna fått sin revanch. Att betala tevelicens har blivit coolt- förra veckan anmälde 6500 nya hushåll sig själva till Radiotjänst. Mona Sahlin kanske till och med skulle kalla det sexigt. Jag smider medan järnet är varmt och går runt och spänner mig på stan. Jag har för en gångs skull lyckats skaka av mig min töntstämpel. Jag är en cool licensbetalare. Men pessimist som jag är, fruktar jag att det hela har gått över om en vecka eller så, och att Greed is Good har blivit dagens motto återigen. Folk glömmer så lätt.