I paid my money, and I'm gonna see all of the movie

Filmfestivalen är slut, länge leve filmfestivalen. Den kom mitt i vintermörket, lyste upp min mörka vardag och nu är det jakten på den avlägsna sommaren som jag istället siktar på. Fan vad mycket bra film och bra fikadejter det varit den senaste tiden. Det jag har sett är, i tur och ordning:

Tristram Shandy- a cock and bull story

Brittiskt så det förslår. Steve Coogan spelar sig själv som förvirrad aktör, såväl som Tristram Shandy och hans far i denna hysteriska metafilm. Hysteriskt rolig var den också; synen av en naken Coogan i en gigantisk vagina måste bli en av årets stora filmgapskratt. Extra kul att se favoriten Ronnie Ancona i en liten bitchig biroll.

Midnight movies- from the margins to the mainstream

Denna odyssé genom 70-talets kultfilmer kanske inte gav mig så mycket ny infomation som jag hade velat, men alla filmer som har någon sorts koppling till John Waters och Pink Flamingos måste ses. Småkul och väldigt snygga grafiska effekter.

Whole New Thing

Söt men bagatellartad kanadensisk film om en ung pojkes sexuella uppvaknande. Många intressanta uppslag, men det gjordes inte mycket av dem. Regissören var där och talade, vilket alltid gör filmen intressantare i efterhand. En liten besvikelse.

The Puffy Chair

Grabbig roadmovie om två bröder som åker till den amerikanska södern för att hämta en stol inköpt på Ebay. Bra skådespeleri, men taskigt skakig independentfilmhandkamera. Rolig och smått rörande- årets positiva överraskning.

Transamerica

Felicity Huffman borde få en Oscar för denna film. Småputtrig roadmoviekomedi (igen!) med lagom mycket djup och tänkvärdheter. Söt pojke, mycket naket. Bra.


C.R.A.Z.Y.

Ytterligare en kanadensisk queerfilm. Om en pojkes uppväxt i 70-talets Quebec. Egenartad, fascinerande, snygg, fantastisk musik. Hade den bara kortats ner en smula och innehållit ännu fler fantasisekvenser hade den varit klockren.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback