brewster

Ja, jag måste erkänna, Det har inträffat IGEN! Blogginspirationen har sinat.

"Men skriv någonting om melodifestivalen då!", sade någon, och tja... varför inte? Visst, det är ytligt, intressant i möjligtvisfem minuter, uttjatat i både diverse andra bloggar och på otaliga kvällstidningsuppslag, men... vad fan! Efter filmfestivalen är det ju just det spektaklet som upptar större delen av min tankeverksamhet. Så varför inte skriva något om det? 

I helgen skedde det förväntade- The Ark och okända Marie whats-her-name, från Munkedal gick vidare till festivalens Globenfinal. Enligt löpsedlar var det tydligen en skräll av värsta slaget..  ja, inte att Ark gått vidare då, utan att en okänd debutant kunde gå vidare. Var det bara jag som såg det komma, var jag den enda som inte överraskades av hennes avancemang, var det verkligen ingen annan som tittade på SVT:s inför-program under julhelgen och såg vilken uppenbar framspelning de gav munkedalstösen? Öppet mål! Och bollen rullade in... till publikens stora förtjustning.

Cynisk som jag är rörs jag inte ett jota av låten heller. Tyckte mest Marie whats-her-name mest verkade småläskigt frireligiös, tänk Carolina Klüft. Ett ordentligt magplask i finalen är väl för mycket att be om, men snälla, snälla, skicka The Ark och deras glammiga nakenchocker till Finland i vår, och inte en söndagsskolelärarinna från Munkedal. Snälla! Snälla!

On a more positive note...
Köpte en andra Enid-docka idag. Så nu har jag två stycken Enids i min bokhylla, en mindre och en större. När verkligeheten blir för läskig, när skrämmande småskolefröknar från Munkedal är på teve och hotar hjärntvätta landet, ja då kan jag ta fram mina dockor och försvinna in i låtsasvärlden. Där sagor är sagor, och de slipper besannas.