brewster

Nu darrar resenerverna som mest- imorgon bär det av till England på nytt. Eller nja, särskilt nervös är jag speciellt inte - kanske är jag mest spänd på vad som kommer bli resans soundtrack. Den där låten eller den där artisten som engelsmännen är så jävla tokiga i när jag anländer att det sätter sin prägel på hela resan. För tre år sedan förföljdes jag och Micke av The Pipettes, för två år sedan kom vi inte undan Song 4 Mutya. I somras hördes Ting-Tings på varenda uteställe man var på.

Vad som är mest inne just nu har jag ingen koll på alls, så det blir väl en överraskning vad man än kommer få höra. Men jag har ett litet stilla önskemål, och det är att jag ska få höra den här låten ute. Den brukar dyka upp med jämna mellanrum, vare sig man är på Dynamite Boogaloo eller Ghetto.

Ladies and Gentlemen, here's Kate: